Snuggels viktnedgång

...jag skrev. Shit vad kass jag är på att skriva här.

Veckan som gått har jag kämpat på vad det gäller mat o motion. Jag tycker att jag äter rätt och jag har faktiskt gått väldigt mycket hela veckan. Trots det står min glädjevåg stilla.

Jag fattar inte varför det står stilla? Det är så j*vla deprimerande. Men ok, jag ska erkänna att den här veckan har det varit jätte svårt att inte små äta, men jag tycker ändå att jag har kunnat tygla mej och hållit mej inom mina points. O sen när jag har motionerat så mycket. Nä, det kan inte vara mitt ätande som gjort att jag stått stilla en vecka. Utan det är väl så bara helt enkelt att den här veckan var det min tur att stå stilla på vågen. Förra veckan var det några andra o nu är det jag. Men usch va depp man  blir. Man blir så omotiverad men samtidigt motiverad till att inte ge upp. Hm, knasigt det där lät då!

Man kan säga att humöret går upp o ner.

Nervös som bara den är jag för morgondagen. 2 orsaker:

Jag ska i väg o förhoppningsvis minska "gäddhänget"  o maghänget o så ska jag ju då väga mej i morgon kväll. Tänk om jag gått upp??? Hjälp.....

Att vara med i viktväktarna är lite som att springa ett lopp. Man tänker typ samma sak: " Kom igen nu, bara lite till. Det klarar du. Pressa nu då"

Förresten, igår blev jag så himla sugen på rårakor, så jag var tvungen o ställa mej o göra det till min lunchlåda i dag. O shit va jag längtar till lunchen!!